äntligen tyst och lugnt
Tänk att jag äntligen har fått sovit i lugn och ro,det var länge sedan.Dom sista månaderna, ja sedan i september noga räknat när johnny bodde i luleå så har jag haft två stycken inneboende, plus deras stora hund, pluppen. det är en blandning på schäfer och rottweiler,dom har bott några veckor sedan har dom försvunnit ett par dar och sedan är dom här igen. jag slapp dom över jul och nyår för då var dom hos hennes mamma i östersund.Ja det är tomas och Lotta jag skriver om.Dom är hemlösa och bor i sin bil med hunden, dom har ett ställe i hassela där dom kan vara men det duger tydligen inte. så då vet dom att jag ställer upp och så blir man mer eller mindre utnyttjad istället.all mat äter dom upp om inte annat på nätterna när man sover, pengar man får ska dom också ha utav, och hunden måste ju få mat varje dag.Dom fär pension varje månad men då köper dom någon risig bil för hela pensionen eller droger, om inte annat så är dom skyldig för droger lite här och var.Nu har dom fått hyrt ett hus i norr om ängarna i stöde så dom flyttar dit på måndag. jag tycker synd om stöde borna Dom har nog med problem med dom än att dom ska behöva ha dom som grannar.
Vi blev ialla fall väldigt ovänner här i går, tomas står utanför ytterdörren och mekar bil. Han har tagit ett slagträ och slagit in alla lycktorna på bilen bara för att startmotorn inte ville fungera, Lotta möter jag i ytterdörren springandes med en vattendunk som hon skulle hälla i bilen, och jag kom hem med mattias för han skjutsade hem mig sedan jag varit och handlat. jag hinner inte mer än ut ur bilen och går mot ytterdörren då lotta börja skrika att vi måste få åtminstone 100 kr för vi är skyldig en viss person pengar.Men då brann det i huvet på mig, jag skrek och vräkte ur mig allt som jag burit på under all denna tid, och tomas likaså mot mig. och stackars Mattias stod mitte mellan och sa ingen ting utan han tog bilen och for. ( stackarn).jag ringde och bad honom om ursäkt senare. det slutade med att jag tog igen portnyckeln och dom försvann härifrån. Och varför har jag inte gjort det förut? så lugnt och tyst det blev. jag har kunnat sovit utan att bli väckt med en massa bråk och matlagning mitt i natten, jag kunde kliva upp i morse, slå på kaffebryggaren och läsa tidningen,fortfarande lika tyst här. Aldrig mer att jag utsätter mig för att ha dom inneboende igen, bara för att jag tycker synd om dom, jag är rädd för att dom fryser, att dom är hungrig, m.m. så är jag gentemot alla som har problem ,då vill jag hjälpa annars mår jag dåligt själv. Men det är väll inte meningen att hela ens familj ska bli lidande och det är vi som hjälper som blir utnyttjade i slutänden. Nej nu ska jag bara ägna mig åt att stötta och hjälpa mina barn för dom behöver all hjälp dom kan få och så ska jag försöka mig på att leva ett såkallat lugnt och harmoniskt familje liv vilket även kan bli lite svårt och ovant, då jag har svårt att få ro i kroppen, men jag ska verkligen försöka, och i morgon så börjar jag på komvux så då hinner jag umgås och surra med folk där tills jag kommer hem.
Nu ska jag gå ner och handla lite och sedan får jag se vad som händer. ha en bra dag.
.
Vi blev ialla fall väldigt ovänner här i går, tomas står utanför ytterdörren och mekar bil. Han har tagit ett slagträ och slagit in alla lycktorna på bilen bara för att startmotorn inte ville fungera, Lotta möter jag i ytterdörren springandes med en vattendunk som hon skulle hälla i bilen, och jag kom hem med mattias för han skjutsade hem mig sedan jag varit och handlat. jag hinner inte mer än ut ur bilen och går mot ytterdörren då lotta börja skrika att vi måste få åtminstone 100 kr för vi är skyldig en viss person pengar.Men då brann det i huvet på mig, jag skrek och vräkte ur mig allt som jag burit på under all denna tid, och tomas likaså mot mig. och stackars Mattias stod mitte mellan och sa ingen ting utan han tog bilen och for. ( stackarn).jag ringde och bad honom om ursäkt senare. det slutade med att jag tog igen portnyckeln och dom försvann härifrån. Och varför har jag inte gjort det förut? så lugnt och tyst det blev. jag har kunnat sovit utan att bli väckt med en massa bråk och matlagning mitt i natten, jag kunde kliva upp i morse, slå på kaffebryggaren och läsa tidningen,fortfarande lika tyst här. Aldrig mer att jag utsätter mig för att ha dom inneboende igen, bara för att jag tycker synd om dom, jag är rädd för att dom fryser, att dom är hungrig, m.m. så är jag gentemot alla som har problem ,då vill jag hjälpa annars mår jag dåligt själv. Men det är väll inte meningen att hela ens familj ska bli lidande och det är vi som hjälper som blir utnyttjade i slutänden. Nej nu ska jag bara ägna mig åt att stötta och hjälpa mina barn för dom behöver all hjälp dom kan få och så ska jag försöka mig på att leva ett såkallat lugnt och harmoniskt familje liv vilket även kan bli lite svårt och ovant, då jag har svårt att få ro i kroppen, men jag ska verkligen försöka, och i morgon så börjar jag på komvux så då hinner jag umgås och surra med folk där tills jag kommer hem.
Nu ska jag gå ner och handla lite och sedan får jag se vad som händer. ha en bra dag.
.
Kommentarer
Trackback